I hela mitt vuxna liv, åtminstone sedan jag var 27 år, har jag levt med en man som jobbat skift. Från början var det natt, halvnatt, kväll och dag och senare ett par kvällar i veckan. Sedan en tid jobbar han bara dagtid. Det är litet märkligt. Jag har gått på fester, födelsedagar, begravningar och till och med bröllop själv eftersom maken jobbat. Det har varit en rätt tuff omställning att alltid ha honom hemma. Han vet om det; jag har alltid sagt att jag uppskattar mina kvällar själv hemma. Först för mig själv och sedan under många år, tillsammans med barnen. Det har på något sätt varit en livsstil.
Nu tänker jag inte på att han är hemma varje kväll längre men i går var han bortrest på jobbkonferens och det blev en sådan där skön kväll hemma för mig själv igen. Ena sonen var med kompisar och andra var på sitt rum. Jag hann dammsuga, äta lätt, sitta vid datorn, kolla en massa TV-program som jag missat och kunde bara vara. Det var njutbart på något halvunderligt sätt.
Annars ägnas mycket av tiden åt torsdagens fotografering av exspjutspetsar. Jag har försökt få ihop så många som möjligt till fotograferingen och journalisten själv ringde och berättade om mötet med förra arbetsgivaren. Han ville inte bemöta anonyma anklagelser, det hade varit lågkonjunktur så han hade fått säga upp några och de kanske var bittra osv. Hela affären ger mig fjärilar i magen! Skönt när artikeln är tryckt och allt är uppe på bordet så att vi kan gå vidare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar