Det är mycket som hänger upp sig just nu men allt kommer att lösa sig, som det alltid gör. Jag fick lämna jobbet lätt frustrerad i går och känner stress inför dagen som ska komma. Det vara bara att åka hem och vända, åka till möte i Sundbyberg kring Stadsnätet i vår förening. Intressant och kul att träffa några av våra nya grannar. Nu vill man köpa inspelningsbar HD-box bums - men får väl lugna sig litet!
Under dagen ringde jag Cancerfonden för att ta reda på vem en mystisk givare till mammas insamling var - men blev inte ett dugg klokare. Det måste ha varit någon som satt in pengar till fel person - för såvida mamma inte hade något hemligt dubbelliv, vilket jag inte håller för troligt. Det hade i alla fall kommit in 6 750 kronor i hennes insamling. Det känns bra, även om det bara är ett litet bidrag till cancerforskningen.
När jag gick och la mig drabbades jag av en stunds saknad. Det pratas mycket om att det snart är 25 år sedan Olof Palme sköts. Då kom jag att tänka på mamma igen. Vi arbetade ju tillsammans när det hände, på Stockholms Arbetarekommun,så vi gick igenom den där tiden tillsammans. Det finns fortfarande så mycket jag vill prata med henne om. Allt på en gång. Stor saknad. Mitt i stressen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar