lördag 16 april 2011

Nytt liv väntar

Så vaknar jag upp till den sista dagen i radhuset och skriver de sista raderna från den här adressen. Gårdagen var intensiv. Vi var hos mäklaren klockan kvart över nio, litet mer än en timme senare låste sonen upp dörren på nya adressen och efter att ha lastat ut det första och ömtåligaste, skjutsade vi maken till jobbet. Då var jag litet i chock; lägenheten kändes mycket mindre än jag mindes den och sonen blev sur för att jag var negativ.
I rekordfart avverkade vi en korv och shopping av 14 emballage samt beställde hemkörning från Ikea och hämtade ut bord och stolar på Mio. Dessutom handlade vi litet "nödproviant" på Jula, innan vi åkte till Sundbyberg och packade ur bilen, samt stiftade bekantskap med en pensionär som verkar som vaktmästare i området och som ska ordna våra namnskyltar. Solen sken ute och vi hörde alla som satt och åt på uteserveringarna på torget medan vi slet som små hundar.

Vi skruvade ihop bordet och stolarna och var nästan klara med sittpallen till hallen när möblerna kom. Eftersom bilen inte kunde köra in på gården, fick vi hjälpa till att släpa in alla kollin, varav några vägde 50 kilo. Det var ingen underbar dag det här - men allt måste göras och helst på en gång för att underlätta resten av göromålen. Sedan vidtog mer skruvande och svärande. Det blev fel mer än en gång, så vi blev glada när andra sonen hörde av sig och frågade om vi behövde hjälp. Vi fick också snabbesök av några av sonens kompisar och jag gjorde ett avbrott för att lägga i mer pengar i parkeringsautomaten, då jag också för första gången besökte vårt 7-Eleven.

Vid sju på kvällen var alla bokhyllor ihopskruvade, så vi åkte ledbrutna hemåt och köpte med pizza "hem". Sedan var det dags att demontera dubbelsängen och packa det sista i huset. Jag stöp i säng vid tio men har inte sovit så gott. Jag har kommit fram till två saker under natten. Vi har nog köpt för stora möbler till köket och vi kommer inte kunna ha en klädkammare på det sätt som jag planerat. Dessutom har vi alldeles för mycket glas och köksprylar med oss.

Dessutom är vår soffa för stor - den kommer at sticka ut för mycket i vardagsrummet och jag har ingen aning om hur vi ska få in fåtöljen. Men det är problem jag får ta tag i under dagen. För nu är vi på gång, nu börjar det nya livet!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar