torsdag 1 september 2011

Lata människor

Visserligen hade jag tänkt gå tidigare i dag för att hinna med både skräddare och viktväktare men när jag gick var det i vredesmod. Jag bara stängde av datorn, packade ner den och drog fortast möjligt. Det var första gången jag blev ordentligt irriterad på jobbet.

Jag är visserligen "mamma" till Fast Food Awards. Men nu jobbar jag inte med den tidningen längre. Det finns en projektledare, det finns en ny chefredaktör, det finns en mediachef och det finns en "senior manager" som alla har fingrarna med i leken. Tidigt i augusti skickade jag ut en lista över jurygruppsmedlemmar och förslag på vilka grupper de ska ingå i.
Som vanligt fick jag ingen reaktion.

I ett möte med projektledaren i dag kom vi överens om att jag kan skicka ut nomineringarna på tisdag om jag får alla underlag. För allas kännedom mejlade jag ut jurygruppsfördelningen och skrev att om de hade synpunkter fick de själva ragga upp fler och bara meddela mig mejladresserna.

Nehej, då ringer först mediachefen och är orolig för att han ska ingå i två grupper och frågade om man (jag) kunde hitta andra. Mitt svar blev: "Absolut, kommer du på någon så ring och fråga om de ställer upp. Meddela mig mejladressen bara." Precis som jag skrivit i mejlet. 
Strax därefter fick jag ett långt mejl från senior manager med en mängd förslag på företag som borde ha representanter i jurygrupperna! Jag svarade att jag inte känner några på de företagen och att jag inte hinner. Fick ett kort "ok" till svar.

Då drog jag i väg ett mejl till de allihop där jag skrev att de får ha ett möte utan mig i morgon, eftersom jag är mitt i pressläggning av den tidning jag jobbar med och att de själva får hitta dessa jurymedlemmar. Sedan gick jag hem. Lata människor, säger jag! Det är så förbannat lätt att lämpa över på andra.

Jag korrläser tidningen och styr upp layouten. Det kan bli bra. Men så kom konkurrenten i dag - min förra tidning - och har precis använt samma tema på omslaget som jag planerat. Jag blev jättebesviken och måste planera om så här i slutskedet.

Dagen slutade trevligare; jag gick och hämtade min insydda klänning för 300 kronor och sprang sedan bort till Viktväktarna. Totalt 7,9 kilo ner nu sedan veckan efter påsk, 500 gram kvar (fast egentligen kan jag ju "stanna" nu men vill ha en jämn siffra).

I morgon är det fredag. Då hoppas jag få de sista sidorna att korrekturläsa och ett nytt omslag. Sedan måste jag börja fokusera på Stora säkerhetsdagen. Då vill jag inte ha några lata människor omkring mig!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar